. Svensk botanik . h berg-aktiga ställen, men är ännu mindre allmänt och blott sedtpå några få ställen i södra Sverige. Det har närmaste lik-heten med den mycket gängse Tak-lostan, men är stor-vextare, bladen bredare, blommorna mera lutande samtvid och efter blomningen mycket utspärrade, och bor-stet, som utkommer från spetsen af det ena, dubbelt längreblomskalet, betydligt längre. Fästet, hvarå blommorna sina(rachis), är ock utmärkt zigzagböjdt. I Juli blommar den. Som fodergräs betraktadt duger detta slag val icke, såframt icke tidigt betadt innan agnar och borst hunnit ut-vexa, då deremot d


. Svensk botanik . h berg-aktiga ställen, men är ännu mindre allmänt och blott sedtpå några få ställen i södra Sverige. Det har närmaste lik-heten med den mycket gängse Tak-lostan, men är stor-vextare, bladen bredare, blommorna mera lutande samtvid och efter blomningen mycket utspärrade, och bor-stet, som utkommer från spetsen af det ena, dubbelt längreblomskalet, betydligt längre. Fästet, hvarå blommorna sina(rachis), är ock utmärkt zigzagböjdt. I Juli blommar den. Som fodergräs betraktadt duger detta slag val icke, såframt icke tidigt betadt innan agnar och borst hunnit ut-vexa, då deremot dess slägting, Bromus inermis, (TyskQveck-Trespe) som är alldeles borstfri, kan anses för enförmånlig gräs-art bland dem som till odling kunna användas. Tab. Gräset i nat. storlek. — a. b. en blomma (beggekronskalen) i nat. storlek. — c. det yttre skalet med bor-stet, förstoradt. — d. håningshus-bladen med födelsedelar-Be. — e. fröet. — f. rachis, då blommorna _y 468. STICTA PULMONACEA, AcH. Lung-Laf. Bålen är delad i bugtiga, inskurna, tvertrubbigaflikar, ofvanpå nätlikt gropiga och grönaktiga,inunder bläddrige och Jfmludne. Frörednings-plättarnc sitta nära kanterna, ined platt mörk-brun disk och stundom rynkad brädd. Acliar. Lichenogr. univers. p. 449. — Linn. Fl. Sv. p. 414. (). Cl. 24. Cripiocamu. Algce. — Liljell. Sv. Fl. s. 4^7Kl. 16. Lönngiftb Alger. — Fl. occon. s. 412. — Westring i K-V. A. Handl. 1794. 1. Qv, — Sy. Lsfv. färghist, s. 275. — Pharm Pulmo-aariae arboreae Herba. JLJichenerne, som utgöra ett så stort antal af vext-rikets in-vånare, tyckas väl sinsemellan äga föga samband då mankastar en hastig blick från klippans knappt frånskiljeligaskorpor, till de famns långa hårlika torfvorna som nedhän-ga från trädens grenar. Örtkännaren finner emedlertid u-tan svårighet gränserna, men tillika, För att i mer systema-tisk ordning uppställa för


Size: 1798px × 1389px
Photo credit: © Reading Room 2020 / Alamy / Afripics
License: Licensed
Model Released: No

Keywords: ., bookcentury1800, bookdecade1800, bookidsvenskb, booksubjectplants