. Svensk botanik . ter ovalt Iansettlika, smånaggade blad,af en liflig grönska, men hvitmjöliga på den undra, ådiiga Blomstängeln är lång och rak, hvitpudrad och bär enflock med många, stjelkade, lika höga, uppräta blommor, hvarsplatta biäm med upp- och nedvändt hjertformige flikar, haren behaglig röd eller fiolet färg, ehuru inunder .blekare. NärSvalan börjar visa sig, skyndar Blåvifvan att måla tufvornepå kärrängen, en syn som vore dubbelt förnöjande, om ejden lysande mängden vittnade om ställets ofruktbarhet, såsommagert och vattensjukt. Lika litet som blomman är märkvärdig för lukt


. Svensk botanik . ter ovalt Iansettlika, smånaggade blad,af en liflig grönska, men hvitmjöliga på den undra, ådiiga Blomstängeln är lång och rak, hvitpudrad och bär enflock med många, stjelkade, lika höga, uppräta blommor, hvarsplatta biäm med upp- och nedvändt hjertformige flikar, haren behaglig röd eller fiolet färg, ehuru inunder .blekare. NärSvalan börjar visa sig, skyndar Blåvifvan att måla tufvornepå kärrängen, en syn som vore dubbelt förnöjande, om ejden lysande mängden vittnade om ställets ofruktbarhet, såsommagert och vattensjukt. Lika litet som blomman är märkvärdig för lukten, somär mindre angenäm, är Örten det äfven för någre inre Boskapen äter den icke, alldiaminst fåret, som van-trifves der den vexer 5 men hästen tyckes finna den smaklig. På en fuktig Blomster-rabatt kan Blåvifvan lätt planteras,och pryder då verkligen sitt ställe. T a b. Hela vexten, blommande; i nat, storlek. — a, Enaf ståndrarne. b. Pistillen. / / :. 443- GLAUX MARITIMA. Strandling* Örtstjelken är rak, ined aflånga glatta bladaBlommorna sitta i blad vecken, ensamma. Linn. Fl. Sv. p. 76. Cl. 5. Pentandria Monog. Litjebl. SraFL s. 104. Kl. 5 Femmän ningar. Enqvinn. Rct{. Fl» Oeconom»sid. 28^. JL/etta slagte, som hör till Salicariemes familj (Juss.), igen-kännes lätt genom sitt cnbladiga klocklika blomfoder, färgadtsom en blomkrona, hvilken det alldeles saknar, samt genomett enrummigt fröhus, öppnande sig omsider med 5 valvlerhvarinom fröna sitta på ett klotrundt fröfäste. Denna art, än-nu ensam i slägtet, är en af de allmännare hafstrandsväxter, isynnerhet der dy finnes» Besynnerligt nog att den ock träf-fas stundom på ställen, aflägsne från hafvet, t. ex. på Upsa-la Kongsäcg, Roten är perenn och består af långa köttigetrådar, frän hvilka rotskått ibland uppkomma. Stjelken blirqvartershög, vexer rak och ofta grenig, men alltid trind ocbtätt försedd med motsittande, aflånga,


Size: 1175px × 2127px
Photo credit: © Reading Room 2020 / Alamy / Afripics
License: Licensed
Model Released: No

Keywords: ., bookcentury1800, bookdecade1800, bookidsvenskb, booksubjectplants